Röntgendiffraktion för materialanalys

XRD står för X-ray Diffraction, eller röntgendiffraktion, vilket används för att studera struktur, sammansättning och fysikaliska egenskaper hos material. I ASSAR Labs finns XRD-tekniken tillgänglig att testa för små och medelstora företag.

Med röntgendiffraktion kan man snabbt få svar på ingående ämnen i ett undersökt prov. Det kan röra sig om materialanalys av cement, metaller, färg eller kemikalier. Tekniken kan även användas för miljöanalyser.

– Med hjälp av XRD kan man till exempel bättre utreda utbyten, problemorsaker, orsaker till defekter och kemiska reaktioner. Det som är så smidigt är att mycket lite provberedning krävs vilket ger mindre kostnad för analys, säger Hannah Palm, processtekniker på Volvo GTO i Skövde som arbetar i ASSAR Labs.

Med röntgendiffraktion kan man snabbt få svar på ingående ämnen i ett undersökt prov.

Skiljer på fritt eller bundet

XRD kan skilja på om ett ämne är fritt eller bundet till ett annat ämne, till exempel: Fritt kisel och kislet i kiselkarbid, Fri aluminium eller bundet i alumiumoxid, Fri kalksten i en matris innehållande kalk, Skiljer på järn och rost (järn(III)oxid)

– När det gäller batterier till elfordon kan XRD kan användas för att analysera om ett ämne är i kristallin fas eller inte, för att analysera partikelstorlek och för att mäta kemisk sammansättning, säger Hannah Palm.

Vad kan man analysera med hjälp av XRD?

Som SME kan man få hjälp med materialanalys i ASSAR Labs.

– På många företag kan det vara bra att veta om ett specifikt ämne förekommer och i vilken fas av processen det förekommer. Är det så att man redan idag skickar till ett annat labb så finns nu även erbjudandet här i Skövde. Vi tar gärna emot besök eller kommer ut och visar upp vad man kan göra med tekniken, säger Hannah Palm.

Analyserbara ämnen befinner sig från Mg till och med U i periodiska systemet:

Kontakt

Är du och ditt företag intresserade av XRD?
Kontakta Josef Adolfsson på IDC West Sweden AB,
Tfn: 0500-50 25 25,
E-post: josef.adolfsson@idcab.se

Utrustningen har möjliggjorts via projektet ReactEU Energilagring & Kraftelektronik, finansierat av ‌Europeiska Regionala Utvecklingsfonden och Västra Götalandsregionen.