Lär dig mer om klimatberäkning

Klimatberäkningar är viktiga verktyg för företag och tillverkare för att förstå deras påverkan på klimatet. Genom att analysera och mäta utsläpp av växthusgaser kan företag identifiera områden där de kan minska sin negativa påverkan på miljön. Det är inte bara en övning i att flytta problemen från en plats till en annan, utan ett verktyg för att faktiskt minska den totala påverkan.

Genom att genomföra klimatberäkningar får företag en överblick över sin klimatpåverkan och en grund för att planera sitt hållbarhetsarbete. Det är ett sätt att ta ansvar för sin roll i värdekedjan och att aktivt arbeta för att minska sin negativa påverkan samtidigt som man ökar den positiva. Genom att ställa krav på sig själva och uppfylla förväntningar från intressenter, som kunder och investerare, kan företag bygga förtroende och stärka sin hållbarhetsprofil.

En noggrann klimatberäkning för hela verksamheten ger företag bättre förutsättningar att möta framtida krav på hållbarhetsrapportering och att fortsätta förbättra sin miljöprestanda över tid. Det är ett steg i riktning mot att uppnå hållbarhetsmål och att bidra till en mer ansvarsfull och hållbar framtid.

Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD)

Det tidigare Non Financial Reporting Directive (NFRD) har ersatts av det nya Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD). Inom ramen för CSRD har EU också utvecklat European Sustainability Reporting Standards (ESRS), som är standarder som måste följas av de företag som omfattas av direktivet. Dessa standarder reglerar innehållet i företagens hållbarhetsrapporter och ger riktlinjer för vad som ska inkluderas.

Taxonomiförordningen utgör ett gemensamt klassificeringssystem för vilka ekonomiska verksamheter som är miljömässigt hållbara. Genomförandet av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) innebär att alla företag som ska avge en hållbarhetsrapport även ska lämna information om miljömässig hållbarhet enligt kravet i artikel 8 i taxonomiförordningen.

Kort sagt, CSRD ersätter NFRD och inför standarder för hållbarhetsrapportering som företag måste följa. Taxonomiförordningen ger vägledning om vad som anses vara miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter och kräver att företag inkluderar information om detta i sina hållbarhetsrapporter.
Källa: Finansinspektionen

Hur påverkas ditt företag?

Kraven i regelverket börjar gälla för olika företagskategorier vid olika tidpunkter. Samtliga stora företag och samtliga börsnoterade företag inom EU (förutom noterade mikroföretag) omfattas. Moderföretag i en stor koncern ska upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen. För noterade små och medelstora företag ska reglerna tillämpas med hänsyn tagen till deras specifika förutsättningar.
Infasningen av nya regelverket föreslås bli enligt följande

1 januari 2024 (rapportering 2025) för företag som redan omfattas av NFRD
1 januari 2025 (rapportering 2026) för stora företag som inte omfattas av NFRD
1 januari 2026 (rapportering 2027) för noterade små och medelstora företag, små och icke-komplexa kreditinstitut och captivebolag.

Kraven för hållbarhetsrapportering

”Hållbarhetsrapporten ska bland annat innehålla den information som behövs för att kunna få en förståelse av företagets inverkan på hållbarhetsfrågor och hur dessa påverkar företagets utveckling, resultat och ställning. Av rapporten ska till exempel affärsstrategi, hållbarhetsmål, styrelsens uppgifter, vilka ersättningar som finns, huvudsaklig faktisk och potentiell negativ inverkan som kan kopplas till verksamheten och värdekedja framgå. Det betyder att företagets produkter, tjänster, affärsförbindelser och distributionskedjor berörs.Rapporten ska också till exempel redogöra för åtgärder för att förhindra den negativa inverkan samt de väsentliga riskerna när det gäller hållbarhet och hur de hanteras. Sammantaget kommer företagen att rapportera effekten av verksamhetens sociala och miljömässiga aktiviteter.” – Finansinspektionen
Källa: Finansinspektionen

Om växthusgaser

”Huvudorsaken till uppvärmningen av jordens klimat är den förändring av luftens kemiska sammansättning som människan orsakar genom utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Växthusgaserna förstärker atmosfärens förmåga att värma jordytan – den så kallade växthuseffekten blir starkare”. – Naturvårdsverket

Koldioxid, CO₂ | Utsläpp sker vid förbränning.
Metan, CH4 | Bildas naturligt när biologiskt material bryts ner i syrefattiga miljöer.
Dikväveoxid, N2O (lustgas) | är cirka 265 gånger effektivare än koldioxid (CO₂) över en 100-årig period och stor del av utsläpp sker genom jordbruk och markanvändning. Källa: klicka här
Flourkolväten (HFC), Svavelhexafluorid (SF6), Perfluorkolväten (PFC) och Kvävetrifluorid (NF3) | Kallas ofta F-gaser och uppstår vanligen i processer skapade av människan som till exempel industriella processer.

I jämförelse med koldioxiden har övriga växthusgaser som släpps ut av människan mycket kraftigare verkan på klimatet räknat per ton. Sett på hundra års sikt bidrar exempelvis ett utsläpp av metan cirka trettio gånger mer till växthuseffekten än ett lika stort utsläpp av koldioxid, medan freoner har tusentals gånger större växthusverkan än samma mängd koldioxid. Men utsläppen av koldioxid är så gigantiska att de ändå står för den största delen av människans sammanlagda klimatpåverkan. Källa: Naturvårdsverket

Global Warming Potential (GWP)

Växthusgaser har olika global uppvärmningspotential och där med olika stor effekt på klimatet. För att mäta de olika gasernas påverkan på ett likvärdigt sätt används begreppet koldioxidekvivalenter (CO₂e) och man översätter olika gasers GWP till en gemensam enhet. Öppna tabell.

Olika sätt att klimatberäkna

GHG-protokollet

För att börja med klimatberäkning finns flera verktyg tillgängliga, och ett av dem är Green House Gas Protocol, eller på svenska GHG-protokollet. Det är ett internationellt erkänt och omfattande ramverk för att mäta utsläpp av växthusgaser från företags verksamhet och hela deras värdekedjor. Genom att göra dessa beräkningar får företag en överblick över sina utsläpp över tid och kan sedan göra riktade förbättringar för en mer hållbar utveckling och verksamhet. Året klimatberäkningarna startar blir basåret, detta basår blir sedan referenspunkt för att följa företagets utveckling över tid.

GHG-protokollet delas ofta upp i tre olika ”scopes” för att täcka olika källor till utsläpp: Scope 1, Scope 2 och Scope 3. Källa: Klicka här

SCOPE 1: Här beräknas de direkta utsläpp från källor som verksamheten äger eller har direkt kontroll över, som till exempel fabriker eller fordon.
SCOPE 2: Här beräknas de indirekta utsläpp från produktionen av el, ånga, värme och kyla som köps in och förbrukas av verksamheten.
SCOPE 3: Övriga indirekta utsläpp som är kopplade till företagets verksamhet men som uppstår utanför dess direkta kontroll, såsom utsläpp från inköpta varor och tjänster, transporter, och användning av produkter.

Genom att använda GHG-protokollet kan företag och organisationer följa en gemensam metod för att mäta och rapportera sina utsläpp, vilket underlättar jämförelser och analys över tid samt ger ökad transparens kring deras klimatpåverkan. Källa: Klicka här

Science Based Targets initative (SBTi)

”Science Based Targets är en metod för företag att sätta vetenskapligt förankrade klimatmål i linje med Parisavtalet. Företaget behöver inventera utsläppen i hela sin värdekedja och ofta kopplas målet till investeringar där ekonomi, genomförbarhet och övriga effekter noga utreds.”

– IVL, Svenska Miljöinstitutet

Klimatmålen anses vara baserade på vetenskap om de är i linje med vad den senaste klimatforskningen anser vara nödvändiga steg för att kunna leva upp till Parisavtalet, för att begränsa den globala uppvärmningen till 1.5°C över de förindustriella nivåerna. Inventeringen av utsläpp hos företaget för att kunna sätta klimatmål via SBTi innefattar scope 1, 2 och 3. Det är ett globalt initiativ som omfattar över 4 000 företag.
Källor: IVL, Sciene based targets.

Livscykelanalys (LCA)

LCA står för Life Cycle Assessment, på svenska Livscykelanalys. LCA är en metod för att undersöka och utvärdera miljöavtrycket hos en produkt, tjänst eller ett projekt. Resultatet av analysen visar miljöpåverkan av alla steg av livscykeln med start i utvinning av råvara, tillverkning, användning och avfallshantering. Livscykelanalysen tar hänsyn till olika miljöaspekter såsom energiförbrukning, resursförbrukning, utsläpp av växthusgaser och andra föroreningar, samt eventuella hälso- och miljörisker. Utöver en samlad bild av miljöpåverkan kan en LCA också visa vart i livscykeln den största påverkan finns och utifrån det skapa åtgärdsplaner.

Environmental Product Declaration (EPD)

EPD är en miljövarudeklaration och ska vara ett oberoende verifierat dokument i syfte att ge transparens och jämförbar information om produkters och tjänster miljöpåverkan. En EPD tas fram enligt den internationella standarden ISO 14025.
Källor: IVL, Upphandlingsmyndigheten.

Exempel på hur det fungerar

Ett exempel på hur företag kan bli mer hållbara med hjälp av klimatberäkningar är Sundlings Sverige ABs i Lidköpings utvecklingsresa. De har under de senaste åren arbetat målmedvetet med hållbarhet och ändrat tänk i hela företaget.

De lägger nu pusselbit för pusselbit för att staka ut vägen i riktning mot sin vision: ”Att vara långsiktigt hållbara – skapa en bättre morgondag, varje dag”. 2021 tog de ett avgörande steg i sitt hållbarhetsarbete och satte upp ett strategiskt mål, att bli klimatneutrala.

– Att vi sätter hållbarhet på agendan och som prioritet i vår strategi, gör att förhållningssättet tas in i alla delar av företaget och i alla våra processer och beslut, säger Emma Sundling Bustad, VD.

LÄS MER OM SUNDLINGS HÅLLBARHETSRESA

Ta klivet!

Workshops, verktyg, arbetssätt och coachning, det är några av de insatser som erbjuds i ASSAR Circular Labs i Skövde. Du är varmt välkommen på ett besök för att uppleva utställningen på plats tillsammans med våra kunniga medarbetare.

Kopplat till klimatberäkningar finns några verktyg och aktiviteter som är särskilt intressanta för dig som vill lära dig mer. Vi erbjuder en workshop vid namn ”Kom i gång med din klimatberäkning” där vi genom en generell process kartlägger vägen till en klimatberäkning där verktyg, metoder och genomförande anpassas från fall till fall för bästa möjliga utfall. Den består av flera steg:

INSIKT
Vad innebär en klimatberäkning och hur förhåller man sig till alla begrepp?
PLANERA
Vad ska ingå? Här kartläggs vilken information som behöver tas fram för fortsatt klimat- och hållbarhetsarbete.
BERÄKNA
I detta läge genomlyser vi företaget i syfte att fastställa nuläget utifrån klimatpåverkan för att kunna ta fram plan för åtgärder.
RAPPORTERA
Här går vi igenom hur rapportering och sammanställning av beräkningarna kan göras. Som till exempel i hållbarhetsrapport eller certifiering. Eller helt enkelt hur man kan hantera datan man samlat in, beroende på i vilket läge man befinner sig.
REDUCERA
Utifrån arbetet i de tidigare stegen sätts här mål och handlingsplan påbörjas. Vilket skapar struktur samt en stabil grund för det fortsätta arbetet med klimatberäkningar.