”Så tar vi bort det farliga med robotar”
Industrirobotar har alltid stått bakom lås och bom på grund av säkerhetsrisker för människor som arbetar nära dem. Men i en allt mer föränderlig värld måste maskiner bli mer flexibla. Så hur skapar vi en miljö där människa och robot kan samverka på ett säkert sätt? Det har Högskolan i Skövde forskat på under de senaste fyra åren. Och Sverige: vi har ett resultat!
Forskningsprojektet SYMBIO-TIC är ett EU-finansierat projekt där det ingår företagspartners, institut och lärosäten från flera håll i Europa. Högskolan i Skövde har ansvarat för den del i projektet som ser till helheten av den här typen av produktionslinor och hur man demonstrerar forskningsresultaten. Magnus Holm vid Högskolan i Skövde har varit projektledare och ansvarig för Högskolans del i projektet.
Risker med robotar
– Det finns risker för en människa att arbeta med robotar, det handlar bland annat om stora vikter och krafter, vilket medför risk för skador och vi måste skydda de som arbetar nära robotarna. Men eftersom det också krävs en stor flexibilitet i produktionen, måste vi ta bort det farliga med robotarna och göra dem mer flexibla, allmänna – och samarbetsvilliga med människan. Människan är snabblärd och flexibel och detta tillsammans med robotarnas möjligheter ger mycket goda förutsättningar för en effektiv produktion, säger Magnus Holm.
Forskning blir till industrinytta
– Det vi har forskat på under de här fyra åren är hur vi kan skapa en miljö där människa och maskin kan samverka utan risk. Och sedan: Hur kan detta leda till industrinytta och samhällsnytta så att det gagnar företag och företagare runtomkring oss? Resultatet av projektet har utmynnat i en metod för hur man gör detta på bästa sätt – och för att visa upp resultatet har vi byggt upp en testmiljö, en så kallad demonstrator, på ASSAR Industrial Innovation Arena. På så sätt kan företag komma och ta del av forskningen i praktiken och se hur tekniken skulle kunna fungera i deras egen verksamhet.
Själva forskningen i projektet SYMBIO-TIC är klar, men frukten av projektet kan nu skördas på riktigt. I och med de resultat och erfarenheter forskarna fått från projektet finns nu en metodik att visa upp och denna kan i en förlängning anpassas och på sikt även implementeras i industrin.
Forskningen styr utbildningen
– Våra erfarenheter från detta och andra forskningsprojekt används i våra vanliga programutbildningar. Forskningen styr det vi utbildar inom vid Högskolan i Skövde och våra nyblivna ingenjörer har god insikt i de nya metoderna och arbetssätten som är resultat från forskningen. Men vi måste även kunna erbjuda de personer som redan idag arbetar i industrin möjligheter att ta del av dessa kunskaper. Det är här det livslånga lärandet kommer in med olika typer av kurser, seminarier och workshops som vi kan erbjuda från Högskolan i Skövde och ASSAR, säger Magnus Holm.
Internationellt kunskapsutbyte
Eftersom SYMBIO-TIC varit ett EU-finansierat projekt har man samarbetat nära med forskare och företag i andra europeiska länder vilket också gett insikt i våra olika kulturer och samhällen. Magnus Holm och hans svenska kollegor har stött och blött idéer med partners från bland annat Spanien, Grekland och Tyskland för att utbyta erfarenheter och att lära av varandra i ett längre perspektiv. Detta utbyte är också en viktig del av EU-finansierade projekt.